onsdag 19 juni 2013

Mina knep för att olja in bänkskivorna på bästa sätt

Jag har valt bänkskivor i oljad ek till köket. Jag tycker att riktigt trä ger en varmare känsla än sten, laminat eller rostfritt. Dessutom är ek ett hårt träslag och skivorna matchar den oljade ekparketten jag har lagt på golvet. En rätt inoljad bänkskiva är tålig, i mitt förra kök bättringsoljade jag dem en gång om året och det räckte. Skivorna höll sig toppenfina. Jag har dessutom ett litet knep för att få till en riktigt tålig yta på dem.

Det färdiga resultatet!
Är du förresten intresserad av hur man tar bort fläckar på bänkskivan så har jag skrivit ett nyare inlägg om det här.

Bänkskivorna du hittar på Ikea eller byggvaruhusen utmålas ofta att vara grundoljade. Nu vet jag inte vad de lägger i begreppet grundoljad men tro i alla fall inte att det räcker. Skivorna måste oljas innan du början använda dem, annars kommer du att få fläckar på dem. Dessutom måste de slipas så att de blir släta, annars går det knappt att torka av dem för trasan fastnar i dem. De är liksom ruggiga i ytan. Jag körde med sandpapper och slipkloss för hand, har förvisso slipmaskiner men tycker att det funkade lika bra utan så jag körde på det. Det finns säkert tusen olika sätt att olja in bänkskivor men här tänkte jag berätta hur jag gjorde med mina.

Lite allmänna tips först. Jag använder Junckers Rustic bänkskiveolja eftersom jag tycker den ger en bra yta. Personligen föredrar jag också att använda en kökssvamp när jag stryker ut oljan, då kan jag arbeta in (gnugga, gnugga, gnugga!) oljan i träet på ett helt annat sätt än om jag använder en pensel. Mikrofiberduk, avrivna remsor av gamla lakan och en dammsugare är bra hjälpmedel. Jag använder också alltid handskar, annars blir fingrarna väldigt klistriga. Det vet jag med hundraprocentig säkerhet eftersom jag lär av mina misstag. ;-) Sist försökte jag tvätta bort oljan med Yes och T-röd men det sved bara och fingrarna var fortfarande klistriga efteråt. 

Jag behandlade skivorna när snickaren hade lagt dem på plats. Innan jag började tejpade jag allting runt omkring noggrant för att skydda vitvaror, täckskivor, lådkanter med mera.


Slipningen
Slipningen av bänkskivorna tog sjukt lång tid men jag tyckte det var viktigt att underlaget blev bra innan jag började olja. Först slipade jag av bänkskivorna en gång med ganska grovt sandpapper, kornighet 120. Sedan torkade jag av dem med en torr mikrofiberduk, dammsög och torkade till sista av dem med en fuktig trasa. Fukten gör att träets fibrer reser sig och ytan blir ruggig igen. Efter att ha låtit det torka en kvart gick jag på skivorna igen, den här gången med kornighet 180, sedan upprepade jag hela proceduren ytterligare en gång med samma kornighet.

Den synliga kanten fick slipas extra mycket (kornighet 60)
för att få bort brännmärkena i träet, märkena är efter
sågklingan från när snickaren sågade till den.
Gnugga, gnugga, gnugga
Efter tre omgångar (kornighet 120-180-180) var det dags för första oljan.

Här syns det hur ojämt träet suger åt sig oljan
Först täckte jag hela skivorna med olja, sedan la jag på ytterligare olja där träet sög upp mest. Efter det fortsatte jag att arbeta med svampen och gnuggade in oljan i träet. Efter att oljan hade varit på skivorna i kanske 40 minuter torkade jag bort all överflödig oljan med torra trasor av gamla lakan. Det är viktigt att inte oljan får ligga kvar för länge, då bildas det nämligen en klistrig hinna som är väldigt svår att få bort. Jag är så nojig för klistrigheten att jag drog bort tejpen mellan varje oljning också för att inte riskera att oljan klistrade fast tejpen i bänkskivorna...

Efter först inoljningen lät jag sedan bänkskivorna torka till dagen därpå. Då skyddstejpade jag på nytt och upprepade sedan hela proceduren med sandpapper igen, nu med kornighet 240. Sedan ytterligare en omgång olja och avtorkning, efter det ytterligare en omgång med slipning. Sedan körde jag slutfinishen.

Mitt knep för en sammetslen yta
För att få den där riktigt sidenmatta och sammetslena ytan har jag ett knep som har visat sig fungera väldigt bra. Jag torkar inte av den överflödiga oljan efter sista inoljningen. I stället arbetar jag in den över hela bänkskivan tills allt är torrt. Det ger en perfekt sammetsmjuk yta som står emot vatten, rödvin, brunsås, fruktsaft - you name it! Resultatet blir verkligen helt perfekt. Det gäller att gnugga frenetiskt så att det inte bildas klistriga fläckar men i gengäld kommer du att få en helt fantastisk yta som står emot alla vätskor. Jag körde med en bit gammalt lakan och polerade i cirkelrörelser tills hela bänkskivan var torr, det tog cirka en timme. Trasan var som en stel vaxbit på slutet men  resultatet blev perfekt! Jag avslutade sedan med en helt torr trasa och polerade tills jag var nöjd med finishen.

När plattsättaren satte upp kaklet körde han vatten med högtryck för att släta ut silikonlisten, inte ens det fick träet att resa sig. Då är bänkskivan bra inoljad!